1människa x 1människa
En människa gånger en människa borde bli två människor minst, men ibland blir det en halv eller mindre än så.
Vi stympar och kapar och äger,
ändå så tar vi mer än vi ger.
Vi går över lik och strävar efter perfektion,
för dig,
därför du är värd det!
Men hur kan vi tro att vi får ta,
ta det vi inte får?
Mobbing, utanförskap, distans,
världen skriker, det blir sår ,
Ta chansen, och strid för oss!
Lyft min röst och ge mig liv!
Älskade hjälte, gör mig hel!
Gå inte, snälla!
Se mig andas.
Är jag värd det?
1m x1m = 2M?
Reflektion!
När jag fick detta uppdrag tänkte jag att detta blir roligt! Det kändes matematiskt och fyrkantigt snart började jag fundera på om jag hört eller sett måtten och då kom jag på att jag tidigare läst om en kidnappning där förövarna tvingade sitt offer in i en box som hade dessa mått. Fruktansvärt!
Det matematiska lät styra mig och jag sprang omkring och letade yta 1m x1m. Sedan satte jag mig ner och funderade över mänskliga rättigheter. Jag laddade ner de 30 artiklarna. Jag tog bort mellanrummet i texten och komprimerade den. Jag tänkte förstora upp det till 1m x1m för att sedan skriva ut detta och plåta. Sen försvann min plånbok och stressad förlorade jag känslan för denna idé. Jag började om. Tänkte inte matematiskt, skrev ut förkortningen m= människa började arbeta med detta, målade en figur som fick vara en blandning av en människa och ett träd, en nästan mänsklig, ett kugghjul i maskineriet, en stympad figur någon, eller något att förhålla sig till.
Tänkte på allt våld som finns, så hysteriskt allt är! Kan inte förstå varför människor inte bara är justa mot varandra, varför vissa tar andras liv helt obegripligt. Att vara människa är verkligen stort, varför kan inte det räcka?
Jag hade velat ta med en egenhändigt tillverkad ljudfil egen musik och inläsning. Kommer säkert att kunna detta efter nästa kurs lgbd 40 som jag skall läsa snart. Uppdraget känns riktat åt det matematiska hållet abstrakt och anonymt. Som när man handlade med konst i Nederländerna under 1400-1500-talet kunde 15 kg konst inte vara en konstig order.
Detta har varit så vansinnigt lärorikt för mig. Okey jag kan fortfarande inte få till det exakt som jag vill men nära på ändå. Jag är kalasnöjd för jag har lärt mig så himla mycket genom alla er andra. Är så imponerad av uttrycken och det har varit hur kul som helst att ta del av dem. Det har varit så himla utmanande och nästan galet att ta till sig dessa assignment. Som en assignmentknarkare har jag suttit och väntat på att uppdragen skall dimpa ner hos mig och i samma stund som det kommer ockuperar det min hjärna tills att jag lägger upp min respons på bloggen. Hat-kärlek är en bra beskrivning.
Tack vare dessa uppdrag har jag tagit upp skapandet igen och det är hur värdefullt som helst för mig! Jag har inspirerats av Dalis klockor ( ingen hemlighet att dessa attribut är en av de mest facinerande enskilda attribut i hela konsthistorien enligt mitt tycke) men låtit dem vara två istället för en, för att förstärka tidsaspekten tiden går medan vi pratar om den. Jag har också låtit kvinna ta form som Kristus eller Vitruviusmänniskan som Leonardo da Vinci vidareutvecklade. Kristus som det stora offer moderjord tvingas göra för att uppbära oss på hennes planet men också offer för det som inte längre är mänskligt. Människans brutalitet mot varandra. Vitruvius refererar till antiken vetenskapen och humanismen och möjligen är det så långt man hade behövt gå för att ta bort tillräckligt med skadliga ämnen från moderjord. När det gäller brutalitet så hjälper dock knappast denna kräftgång då våldet inte har någon ålder yngre än mänskligheten själv.
Jag har här använt mig av akrylfärg, duk silverpenna, tusch, foto och text.
Tack för detta utmanande assignment!
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar