Detta assignment gav jag och Lina denna gång till Linnea och Sandra.
Det var riktat så till vida att vi var väldigt nyfikna på hur de skulle lösa uppgiften. Den kan ju upplevas att ge ett tydligt direktiv men går ju också att tolka väldigt öppet. Vi brottas ju alltid med bilder självbilder och upplevelser av hur andra är. Vi har ofta lättare att tro att andra har det lättare på jobbet eller i skolan. Inte lika mycket bråk i familjen eller mycket mer tid, pengar varierat liv och äventyrslusta än oss själva. Följer detta perspektiv med när man byter perspektiv?
Vilken bild ser vi och vilken bild sänder vi ut? Varför dömer man sig själv? Å andra sidan kan man ju också ha en totalt glädjedriven uppskattning av sig själv som handlar om att man faktiskt ät totalt oumbärlig och oersättlig i denna värld och det är ju lika sant det. Vi tror och uppskattar vår värld. Ingen kom med någon handbok över rätt eller fel så vi prövar och undersöker och speglar oss om vi vågar. Vågar vi inte så fastnar vi och stelnar kring en bild av oss, som ett grånat foto. Att se är utmanande att tolka lika så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar