Examinerande blogg 3 Gestaltning LGBF10

Reflektion
Remediering-mediering-hypermediering.
Begreppen klargjordes fint på föreläsningen. Dagen diskussion där vi tog upp skillnader och likheter mellan parafras och remis tyckte jag dock var mycket intressant.

Jag upplevde denna uppgift spännande och intressant men samtidigt frustrerande. Jag vist vad jag ville göra men kände mig också stressad över den korta tiden vi förfogade över. Jag hade just undervisat om Goya och jag gillar att han är så svår att placera i fack dvs konsthistorisk terminologiska-fack. Han är både hovmålare och satiriker han är samhällsengagerad och en djupsinnig konstnär med allegori som gestaltningsverktyg. Han skildrar Både det spanska hovet, den 3 maj avrättningen och Saturnus som äter sina barn. Jag har alltid upplevt Goya som på gränsen av allt. Inte minst äckel gällande Saturnus och hans barn. Det går inte ens att tänka på.

Den tredje maj som jag valde att ta med i min skildring har dock ett mycket intressant uttryck. Det finns en speciell dramatik som visualiserar den skräck som är kopplad till dådet. Jag valde att fånga upp denna Jesus-lika armhållning som figurerar hos personen de franska soldaterna hotar att skjuta. Goya får stå för hur mitt förhållande till min önskan om ett tolerant samhälle ter sig. Det finns ett offer vi gör varje dag av att inte vara nära utan skapa distans detta offer ville jag lyfta upp i min remediering. För att förstärka vad offret kan ge, valde jag att kombinera mitt uttryck med dels handen  eller näven som står för kamp och dels ägget som står för ny kraft, nya möjligheter, nytt liv. Den geopolitiska människan av Salvador Dali. Allt detta får också plats i min trailer för detta.

Jag lyfter samman bilder som kombineras i ett nytt sammanhang med textbudskap till. I texten jag kombinerat med bilderna uppmanas betraktaren att ta ställning för att skapa en förändring till att mer humant och medmänskligt samhälle.

Barnen i den målade skildringen jag gjort tar detta på allvar och lyckas med sin rena äkta och naiva kraft  att böja sönder gevären likt Reuterswärds skulptur non violence. Dessa moment har jag alltså lyft ur det sammanhang som de befinner sig i i filmen. Jag låter dem befinna sig i ett nytt sammanhang i min bild med tillägget av barnen och de tre primärfärgerna. Jag har lämnat dem synliga i en slags tydliggörande av ursprung och råhet som en koppling till Hypermediering denna finns också i valet att låta filmen hoppa till lite, och hacka i början, etta gäller även valet att låta de vita fläckarna tydligt bryta den tredje väggen.
Hade gärna haft mer tid till detta. Hade då gärna lyft in detta i ett större sammanhang där jag kunnat bearbeta bilden i photoshop för att göra den mer digital. Tyckte att det var spännande och roligt men framförallt frustrerande vilket för övrigt verkar vara ett slags normaltillstånd för mig just nu. Är bara superfrustrerad på allt.

Material:
Filmprogram I-Movie
Bildmaterial: Goya 3 maj, Salvador Dali Det geoplolitiska barnet, Kamphanden, Frihet på barrikaderna Delacroix, Text
Akvarellpapper, tusch vitfärg
Foto av bilden lades upp på bloggen tillsammans med filmen.

Examinerande blogg 2 Reflektion 1 LGBF10

Studium-Punktum

Vilken var uppgiften?

Vi skulle hitta bilder som visade olika karaktärer. Dessa karaktärer handlade om att de bilder vi valde skulle inneha egenskapen av att:

1. i allmänna ordalag fånga intresse och tydligt gestalta sin genre. 

2: i särskilda ordalag fånga ett intresse. Denna bild skulle innehålla något som fångade ett särskilt intresse och får betraktaren att verkligen stanna till.

Hur gick det till att göra urvalet.

Vi fick själva välja bild utifrån dessa kriterier. Efter att vi sett föreläsningar av John Berger och läst text av Barthe så jag igång och funderade och letade efter de två bilderna.

Varför finns det något som intresserar extra mycket?

Jag funderade på vilka egenskaper som måste till för att fånga ett speciellt intresse för en bild i en tid där vi ständigt matas men överdrivet bildexponerande. Efter att ha läst Barthe-texten  förstod jag rent teoretiskt det jag känt många gånger vid sådana bilder som liksom bara står ut. Jag har sett många sådana men jag har naturligtvis sett ännu fler som inte har dessa egenskaper.

Vad föll valet på?

Jag valde mellan två olika skildringar som båda har detta extra, fast på olika sätt. Den ena skildringen var Eugene Delacroix Friheten på barikadern den andra var Theodor Gericault Medusas flotte Båda skildringarna är väldigt intressanta. Medusas flotte fångar intresset just för att Gericault skildrat eländet på flotten så överdrivet detaljerat och noggrant. Man ser eländet kampera ihop med det stora sista hoppet. De som har krafter kvar försöker resa sig och ropa här, här HÄR är vi. I denna stund lever hoppet men snart har det dött. 

Trots det dramatiska i denna skildring så föll mitt val på Delacroixs skildring. Som är spännande just för att det finns tre karaktärer som är väldigt aparta på olika sätt. Det finns en halvnaken kvinna centralt i bilden hon håller en fransk flagga i den ena handen och ett gevär i den andra handen. Hon flankeras av ett barn med två pistoler. Barnet skjuter hit och dit. På andra sidan finns en man klädd i högborgerlig klädsel med höghatt och ett gevär. Dessa tre kliver över lik i en häftig strid med krutrök runt omkring. Detta fångade mitt intresse mycket första gången jag såg den. Vad menade man med detta? Varför är dessa människor med på denna bilden? Vad vill man säga?

Mitt urval gällande studium, dvs en mer allmän men intressant bild föll på en hjälte i filmen Troja. Denna bild är bra och talande men föga förvånande. Bildens budskap och kriterier faller in under dess karaktär.

Jag tyckte att detta var väldigt intressant men också svårt. Svårt att för sig själv förklara och motivera vad man ser som intressant och utstickande och varför en bild som ändå är intressant trots det intressanta sannar det där extra. Jag tyckte att föreläsningarna med John Berger var väldigt intressanta. jag kommer att i min undervisning redan nu att använda mig av diskussionen gällande kvinnor i konsten nakenhet och nude. 

Här finns ett så väldigt häftigt metaperspektiv gällande upplevelse av självsyn och upplevelse av male Gaze. Mycket spännande! Han var ju hur karismatisk som helst. 

Tyckte att den första filmen var väldigt intressant också.

Diskussionen vi hade på hdk var också väldigt givande. Det var intressant att se andras val av bilder och motivering på det som gör bilden intressant.

Examinerande blogg 1 LGBD 40 Gestaltning Ny bearbetning

ONE MAN ONE MISSION

Analys av samtidskonst Carolina Falkholt Övermålning 2014 LGBD 30

Carolina Falkholt Övermålning 2014

Carolina Falkholt, Alias Blue, är en omdebatterad Street Art-konstnär med många järn i elden. Hon har gjort Grafitti, performance och muralmåleri. Hon är representerad på Göteborgs konstmuseum, där hon också utförde en ljud-performance i sin aktuella utställning. Carolina använder alla dessa redskap genom ett kontextuellt-baserat uttryck som ofta skapar kraftiga reaktioner. Reaktionerna har sin grund i ett motivmässigt tabubelagt formspråk uttryckt i storformat. Hennes konst förhåller sig till en rådande laddad samhällsdebatt.

Kontextkonst som begrepp myntades av konstnären teoretikern och kuratorn Peter Weibel 1993 i Österrike. Beröringspunkterna med konceptkonsten är många men det centrala för kontext uttrycken var att konstnärer kunde samlas under gemensamma metoder för att förhålla sig kritiskt till samhället. De perspektiv man intog kunde vara feministiska, ekonomiska, sociala eller liknande.¹

Konstverket: Övermålning 12 meter Grafittimålning på högstadieskola i Nyköpingskommun

Skildringen är målad på en stor betongvägg. Motivet är inte en naturtrogen skildring av ett kvinnligt könsorgan, utan färg och form dansar fram och skapar två särade ben och ett subtilt kvinnligt könsorgan. Färgerna är intensiva och inramningen av tydliga svarta konturer lika så. Motivet framstår efter en tids betraktande, vilket gör att kommunens kritik av verket ter sig ännu mer obegriplig.

Carolina tar ställning för, och reklaimar rätten till konstnärliga uttryck för skildring av det kvinnliga könet. Ordet fitta skall inte vara ett smutsbegrepp som skall slängas i ansiktet på kvinnor. Fittan skall vara något vi själva skapar och förhåller oss till. Vår eller min jävla fitta är min. Du kan inte kalla mig för jävla fitta, den är inte din att jävlas med. Det handlar om att lyfta upp diskussion och försvara rätten att slippa nedvärderande och kränkande sexistiska uttryck.

Carolina är i stormväder i en genusdebatt som funnits under lång tid där manligt och kvinnligt i såväl konstnärliga motiv som konstnärliga utövare och konstnärliga bedömare favoriserat ett patriarkalt system med ett manligt tolkningsföreträde. Konceptet Carolina arbetar med är otroligt laddat och detta till trots att kvinnan och den nakna kvinnliga kroppen exponerats som ett uttryck för skönhet genom hela konsthistorien. Aktionsgruppen Guerrilla Girls har tidigare arbetat med att lyfta upp just detta faktum och ifrågasätta dominansen av den exponerade nakna kvinnokroppen som konstnärligt gångbart motiv på museer. ²

Tyvärr är kvinnliga konstnärers konstverk en inte lika gångbar målgrupp när det gäller nyförvärv och donation på museerna. ³(Not) GKM Trots att nakna kvinnor ofta skildras på konstmuseum så har denna nakenhet att göra med ett kanonbaserat förhållande till motivet naken kvinna-skönhet-manlig blick (Gaze). Kvinnan objektifieras som skön varelse att exponeras för den manliga blicken. Trots då att man i regel kan se att ca 80% av motiven på museum skildrar nakna kvinnor och trots att konstnärer som Gustave Courbet som har skildrat det kvinnliga könet synnerligen exponerat The Origin of the world 1866 Museé dÓrsay Paris ⁴

Courbet skildrar detta kön utan förankring eller agenda och denna exponerande nakenhet har därför inget med den nakenhet Carolina skildrar. Carolina skildrar inte kön för den manliga blicken (male Gaze), inte heller för att återskapa den kvinnliga skönheten, utan könet som en del av hennes konstverk som ett redskap i den berättelse hon skildrar. En berättelse om att reklaima den kvinnliga kroppen, kvinnliga könet, och begreppet fitta så att detta inte i tid och otid kan slängas i ansiktet på tjejer. Carolina stör och förstör estetiken den sköna konstens retorik, det balanserade som tidigare varit kopplat till harmoni.

Konstnären Judy Chicago arbetade tidigt med att försöka lyfta fram kvinnan, konstnären, konstverket och kroppen i ett verk. Detta resulterade i uttrycket Dinnerparty som också det tyvärr blev refuserat av liknande anledningar som Carolina refuseras.

Judy, Carolina och många fler kvinnliga konstnärer befinner sig i a mans world med ett manligt bildspråk och en övervägande manlig kriticism. Den manliga blicken råder. Det manliga formspråket råder och underground-formspråk som tex grafitti och Street Art har i stort, sedan länge också varit en mansdominerad uttrycksvärld.

Anette Göthlund och Yvonne Eriksson skriver hur Sociologen Erwin Goffman redan under 50-talet lyfter upp och definierar begreppet gender display som kan sägas vara ett framvisande av könstillhörighet. Denna gender display bestäms utifrån förväntan om integration. Könstillhörighet och posér uppfattas som naturliga. Man talar om kön och könstillhörighet som något socialt och kulturellt konstruerat⁵ s 46. Göthlund och Eriksson skriver också om identifikation och objektifiering hur olika så kallade focalizers (Man refererar här till Mike Bal) kan definiera upplevelsen av en bild. ⁶S 113-134

Carolina skjuter från höften genom att som kvinna gå in och irritera och skapa konflikter i dessa båda läger. På Twitter och andra sociala medier sprider sig också hatet mot att Carolina tar sig sådana friheter som hon gör, som om hon vore en man. Det sorgliga i kråkvisa är dock att vore hon man hade hon troligen inte ens fått hälften av kritiken om hon nu hade kritiserats alls.

Hennes konst upprör eftersom det sensuella eller det lockande som anspelar inte finns. Motiven är inte heller skapade explicit för den manliga blicken därför döms hennes konst bort som porr. Man kan inte finna anspelningar utan här är det raka rör som gäller. Rak kommunikation utan försköning. Män och kvinnor blir så till den milda grad provocerade att man kan tänka sig censur för att skydda sig ifrån verket. Det är också det man tar till för att lösa den konflikt i vilken Carolinas verk står centralt.

Carolinas konst befinner sig mitt i en het samhällsdebatt som handlar om djup ojämlikhet, sexuella kränkningar. Man tar till odemokratiska metoder för att censurera och tysta rösten som talar om rättigheter och frigörelse. Anette Göthlund och Yvonne Eriksson skriver om kontextens betydelse i avläsandet av en bilds betydelse⁷ s 39-40 Möten med bilder. Man pratar om vikten av att befinna sig på samma nivå för att kunna uppfatta skilda fenomen på liknande sätt. Detta är ju knappast gällande för den konflikt kommunen ställt sig i centrum i då de rimligen inte alls befinner sig i samma kontext som eleverna eller konstnären Carolina Falkholt. Trots detta anser de sig äga ett tolkningsföreträde som kräver censurering av detta konstverk.

Carolina Falkholt. Övermålning. 2014, Högstadieskola i Nyköping

Litteratur

Archer, Michael. 1997 Art Since 1960. London:Thames Hudson, LTD

Edwards. Folke 2000 Från modernism till postmodernism. Lund: Signum

Göthlund, Anette och Eriksson, Yvonne. 2004. Möten med bilder. Lund: Studentlitteratur

Nochlin, Linda. 1999. Representing Woman. London: Interplay Thimes and Hudson

Tellgren, Anna och Werner, Jeff.
2011 Representation och regionalitet. Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar. Kulturpolitisk forskning #3. Stockholm: Kulturrådet.

www.guerrillagirls.com

Katarina Jansson Hydén

70 1115-4882

1Archer, Art Since 1960 s 208 och Edwards Från modernism till postmodernism 2000 s 340 ff

2 www.guerrillagirls.com

3 Tellgren, Anna och Werner, Jeff Representation och regionalitet. Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar. Kulturpolitisk forskning #3
Kulturrådet, Stockholm 2011


4 Denna skildring återfinns också i Linda Nochlins bok Representing Woman Interplay Thimes and Hudson London s 142

5 Göthlund och Eriksson Möten med bilder. 2004 s 46.

6 Göthlund och Eriksson 2004. S 113-134

7 Göthlund och Eriksson 2004. s 39-40

MARK THE AVATAR SEMIOTISK ANALYS LGBD40

                                                                            Semiotiskanalys av Avatar MARK

Denotation: En person som är klädd ikläder som uppfattas vardagliga. Personen bär en kortärmad

skjorta med rutmönster, mörka manchesterjeans och personen bär glasögon. Personen har brunt hår

medellängd och normal kroppsbyggnad. Personen är vit och uppfattas vara runt 30 år. Personen är

tatuerad på armarna och av kroppsbyggnad och skäggstubb att bedöma är det en man. Han har ett

avspänt rörelsemönster.

Konotation: Mannen som egentligen heter Jonas Dahlgren och kommer ifrån Upplands-Väsby i

norra Stockholm. Han är en modell och arbetar för ett företag som säljer au de cologne och andra

liknande artiklar till målgruppen unga män. Mannen bor i en etta i innerstan i centrala Berlin. Han

har ett annat jobb som han egentligen trivs bättre med. Jobbet har han i grannstaden Potsdam under

ett annat namn allt för att inte skada sitt rykte som modell. Han arbetar under cover och ingen har

märkligt nog (detta gäller även modellagenturen) kopplat samman honom med modellarbetet utan

pratar ofta om modellen inför honom utan att förstå att det är han. Det går bra för honom i jobbet

som modell. Han har hjälpt sitt företag att tjäna stora pengar. Därför är han deras stora affischnamn.

Företaget XTRIAD lanserar alltså MARK som modellen heter. Det är så de vill lyfta fram honom

som universalgeniet som den gud alla vill vara.

Personlig koppling: Han ser lite mystisk och spännande ut. Hade jag varit man hade jag kunnat

tänka mig att se ut som honom. Han har tatueringar och glasögon men där stannar också likheterna.

Mottagarkontext: Målgruppen unga män vill man skall uppfatta mannen med artistnamnet MARK

som manlig och äventyrlig. Han är attraktiv och målmedveten, en stark hjälte. Han har prylar som

man vill att de vill sammankopplas med. Han skriver en av företaget arrangerad blogg där de kan

följa en fixerad version av honom Där får följarna veta att han är singel, konstnärlig och arbetar som

brandman och siktar på en karriär som äventyrskoordinator i Thailand. Artiklarna som företaget

XTRIAD kopplar till honom vill alla unga män ha.

Sändarkontext Företaget XTRIAD som står bakom produkten MARK har arbetat hårt med att

skapa och paketera honom som produkt. Syftet är att koppla unga män att lockas anamma MARK

som en person de själva vill vara. De vill vara MARK se ut som honom, göra det han gör och ha de

produkter han har. Det sistnämnda ämnar företaget råda bot på genom att sälja de produkter de

lanserar runt MARK. Genom bloggen han skriver lanserar de en identitet och bild av denna

uppdiktade persons liv och leverne. Resor, karriär, samliv, drömmar och ekonomi, allt har produkter

kopplat till sig och dessa produkter lanseras genom företaget. Man har just lanserat honom genom

second life för att locka än mer kunder.

Bakgrundssyfte

Moderbolaget som lanserar XTRIAD och MARK heter QUEERNATION. De är inte kända över

huvudtaget. Alla celler under detta moderföretag har sin egen story och känner inte till de andra.

Därför känner de heller inte till moderbolagetssyfte. Syftet som moderbolaget har är att genom

direktpåverkan få en mindre våldsam värld. De arbetar systematiskt och metodiskt genom

motsatsförhållanden för att locka målgruppen unga män.

De unga männen skall lockas att köpa produkter som de sedan vill använda dagligen för att uppnå

största effekt. Produkterna kommer att på verka männen i motsatt verkan. De köper produkten för

att bli mer maskulina men i användandet av produkten minskas testosteronet och därmed

aggressiviteten. Östrogenet påverkar användarna i den riktning moderföretaget vill för att få till en

jämlik värld med mindre våld och elände. Man vill och vågar inte vänta på förändring på en mindre

våldsam värld. Man har sett tillräckligt av skräck, hat och död. Nu agerar man. Nu sätter man förändringen i rullning vare sig människor vill de eller inte.

Arbetsprocess för hela LGBD 40

Speletsregler

De tekniska utmaningar vi har mött under denna utbildning har för mig varit enorma. Jag har gått ifrån att vara osäker på hur jag laddar upp något på youtube till att nu ha skapat en reklamfilm, en animeringsfilm och en digital reklamprodukt som jag känner mig ordentligt stolt över. Och detta under rasande fart. Har mycket kvar och skall fortsätta att öva som sjutton men jag har nu kunskap om hur jag skall göra för att förstå och lära mig mer. Filmerna har varit blod svett och tårar samt riktigt sena natt timmar. Animeringen gick fint men jag fick göra om och om igen för att få till texten och ljud. Allt betonas olika och detta fick jag arbeta med mycket. Man kan arbeta med detta mer och hade jag längre tid till förfogande hade jag gjort det. Detta gäller också reklam filmen vars svårigheter handlade om timeing att få bilderna i rätt ordning och byte på rätt sätt. Olika tidslängd i visuellt läge hade jag gärna arbetat med mera. 

Valet av bilder är jag dock nöjd med och de talar alla samma språk: Makt och kommunikation. Vi började kursen med bilder som vi skulle tolka semiotiskt utifrån sändar och mottagarkontext detta var också en stor utmaning då vi arbetade med photoshop och lager på lager princip. Jag ville få till det målade uttrycket i hop med ett digitalt budskap. Jag slet verkligen mitt hår och blev galen på detta. Det blev inte alls som jag ville. Började att arbeta med två varianter för att jag ville försöka illustrera vad jag ville göra tekniskt men kunde inte klara detta så jag tog till det manuella handgreppet istället. Jag printade ut en bild som jag hade manipulerat. Men istället för att klippa i tu den digitalt så använde jag sax och händer för att riva i tu den. Jag laminerade sedan bilden och fotograferade den så att den kunde komma in i den digitala världen igen. Jag löste uppgiften även om det inte var så jag hade tänkt från början.

Den andra bilden bearbetade jag genom lager på lager och genom att addera samma bild multipelt och deformera den efter detta tog jag den digitala penseln och målade på bilden som jag sedan printade ut och laminerade. Även denna fotades och skickades in i den digitala värden. Genom hela kursen har jag arbetat med något analogt i denna värld och skickat in det och arbetat digitalt med det i spel eller datorvärlden för att sedan plocka ut det och manipulera det igen och åter fota samt skicka tillbaka det i den digitala världen. Genom denna process lyckas jag påverka det digitala mer och det lyckas påverka mig mer och mer. Genom detta förfarande levandegörs det jag skapar på ett nytt sätt för varje gång jag bearbetar det. Världarna flyter samman och blir en gemensam arena för avatarer personer konstverk och illusioner. Gränser sudda ut uttrycket kommunicerar med alla världar och nivåer.

Att skapa förändring!

Ja vill genom denna gestaltning skapa ur den urkälla allt detta kommer-självbilden och hur denna förstärks med attribut och förutfattade meningar. Jag kommer därför att använda mig av reklam för att marknads föra en hypotetisk produkt. Produkten som förändrar allt och skapar nya förutsättningar och maktskifte. Produkten heter MARK.

Detta har bara varit hur jobbigt som helst. Hade helst inte sett detta jag sett men förstår att jag sett en bråkdel av det många av mina elever kommer att se och har sett. Jag måste därför vara medveten. Ur detta helvete har jag skapat det jag måste om än hypotetiskt. Genom förändring kan jag agera.

Rent tekniskt har jag lärt mig hur mycket som helst. Jag har lärt mig att använda min Avarar kroppsligt riktigt bra och bilderna jag tagit i sekondlife s(som jag också använder i mitt arbete) visar några av de destinationer jag bevistat. Jag gjorde en reklamfilm i IMOVIE där jag byggt upp varumärket MARK. Jag har också gjort en animerad film i Plotagon som stärker varumärket ihop med en mixad annonstext/analys där hela projektet analyseras semiotiskt. Genom allt detta redogör jag för produkt, objektifiering, syfte, motiv och process genom ett genusperspektiv.

Bechtel-testet 

Ja ha så var ja då här i tekniklandet utan ordbok och karta! Har erfarenhet gällande administration och disponering för olika program men när det kommer till photoshop och annat liknande så nej, jag har kunnat men det var då det. Övning ger färdighet och det skall nog bräcka detta också men jag har fruktansvärt dåligt tålamod när jag inte handgripligen kan gå in och hjälpa mig själv.

Vi har fått i uppgift att förhålla oss till Bechtel-testet och själva göra en film på exakt 1 minut och 30 sekunder som passerar testet utan anmärkning. I min grupp är vi två, Jag och Kristian. Rollistan skall bestå av minst tre personer varav två måste vara kvinnor som pratar med varandra om något annat än män. Hur svårt kan det vara då Ja ganska svårt faktiskt och då var det inte samtalsämnet som ställde till det utan karaktärslistan.

Jag och Kristian pratade om att vi kunde spela rollerna själva för att spara tid (det var kort om tid inför en helg) Alla var upptagna med sitt och när vi skulle börja diskutera upplägg gapade Cafeét tomt (Detta förändrades under tiden vi spelade in dock) Vi diskuterade ett manus som Kristian redan skrivit men vi beslutade oss för att förändra detta manus en del så det nya manuset vi skrev på plats gick ut på att utifrån temat viljestyrka skapa en situation där två kvinnor diskuterar något de inte kan enas om. En man kommer förbi och iakttar diskussionen för att sedan påpeka något kvinnorna inte förhållit sig till i sin diskussion. Vi hade alltså på rollistan två kvinnor, en man och en konflikt.

Kvinna 1: Katarina
Kvinna 2: Margareta
Man 1: Kristian

Titel: Jävla internet!

Vi diskuterade efteråt runt det vi skapat hur vi själva förhöll oss till detta. Kristian klippte sedan ihop materialet och när filmen var klar upptäckte jag att filmen verkligen kan tolkas på många olika sätt och att det var väl sjutton att det gick att tolka det som att mannen är den som ser klart i dimman löser konflikten och ser det kvinnorna inte ser. Å andra sidan kan man också tolka det som att han bara ser en yta och därför inte kommer in i samtalet. Ett vi och dom tema sätter gränser men det skulle ju också kunna vara så att i nästa scen kommer de tillsammans att kämpa för att ge ut forskningen trots att innehållet kan uppröra tredje part. Motsättningarna behöver inte ha med genus att göra motsättningarna kan ha med sakfrågor att göra. När detta blir mer vanligt kommer också fler filmer med lätthet att klara detta test men där är vi inte än.

Det var jätteroligt att arbeta med denna uppgift och jag kommer definitivt att arbeta med detta i min undervisning. Jag och Kristian arbetade mycket bra tillsammans och lyckades bra i att på kort tid arbeta fram denna film. Material: Manus, ipad, I movie, skådespelare, rekvisita, tema

www.youtube.com/watch?v=yUaPJ3NTiIw

Semiotiskanalys av MARK

Mark alias Karlnovember

Denotation: En person som är klädd ikläder som uppfattas vardagliga. Personen bär en kortärmad
skjorta med rutmönster, mörka manchesterjeans och personen bär glasögon. Personen har brunt hår
medellängd och normal kroppsbyggnad. Personen är vit och uppfattas vara runt 30 år. Personen är
tatuerad på armarna och av kroppsbyggnad och skäggstubb att bedöma är det en man. Han har ett
avspänt rörelsemönster.


Konotation: Mannen som egentligen heter Jonas Dahlgren och kommer ifrån Upplands-Väsby i norra Stockholm. Han är en modell och arbetar för ett företag som säljer au de cologne och andra liknande artiklar till målgruppen unga män. Mannen bor i en etta i innerstan i centrala Berlin. Han  har ett annat jobb som han egentligen trivs bättre med. Jobbet har han i grannstaden Potsdam under ett annat namn allt för att inte skada sitt rykte som modell. Han arbetar undercover och ingen har märkligt nog (detta gäller även modellagenturen) kopplat samman honom med modellarbetet utan pratar ofta om modellen inför honom utan att förstå att det är han. Det går bra för honom i jobbet som modell. Han har hjälpt sitt företag att tjäna stora pengar. Därför är han deras stora affischnamn.

Företaget XTRIAD lanserar alltså MARK som modellen heter. Det är så de vill lyfta fram honom som universalgeniet som den gud alla vill vara. Jonas Dahlström spelar Second Life under namnet: Karlnovember 

Personlig koppling: Han ser lite mystisk och spännande ut. Hade jag varit man hade jag kunnat tänka mig att se ut som honom. Han har tatueringar och glasögon men där stannar också likheterna.

Mottagarkontext: Målgruppen unga män vill man skall uppfatta mannen med artistnamnet MARK som manlig och äventyrlig. Han är attraktiv och målmedveten, en stark hjälte. Han har prylar som man vill att de vill sammankopplas med. Han skriver en av företaget arrangerad blogg där de kan följa en fixerad version av honom Där får följarna veta att han är singel, konstnärlig och arbetar som brandman och siktar på en karriär som äventyrskoordinator i Thailand. Artiklarna som företaget XTRIAD kopplar till honom vill alla unga män ha.

Sändarkontext: Företaget XTRIAD som står bakom produkten MARK har arbetat hårt med att skapa och paketera honom som produkt. Syftet är att koppla unga män att lockas anamma MARK som en person de själva vill vara. De vill vara MARK se ut som honom, göra det han gör och ha de produkter han har. Det sistnämnda ämnar företaget råda bot på genom att sälja de produkter de lanserar runt MARK. Genom bloggen han skriver lanserar de en identitet och bild av denna uppdiktade persons liv och leverne. Resor, karriär, samliv, drömmar och ekonomi, allt har produkter kopplat till sig och dessa produkter lanseras genom företaget. Man har just lanserat honom genom second life för att locka än mer kunder.


Bakgrundssyfte
Moderbolaget som lanserar XTRIAD och MARK heter QUEERNATION. De är inte kända överhuvudtaget. Alla celler under detta moderföretag har sin egen story och känner inte till de andra. Därför känner de heller inte till moderbolagetssyfte. Syftet som moderbolaget har är att genom direktpåverkan få en mindre våldsam värld. De arbetar systematiskt och metodiskt genom motsatsförhållanden för att locka målgruppen unga män. De unga männen skall lockas att köpa produkter som de sedan vill använda dagligen för att uppnå största effekt. Produkterna kommer att påverka männen i motsatt verkan. De köper produkten för att bli mer maskulina men i användandet av produkten minskas testosteron och därmed aggressiviteten. Östrogen påverkar användarna i den riktning moderföretaget vill för att få till en jämlik värld med mindre våld och elände. Man vill och vågar inte vänta på förändring på en mindre våldsam värld. Man har sett tillräckligt av skräck, hat och död. Nu agerar man. Nu sätter man förändringen i rullning vare sig människor vill de eller inte.

Arbetsprocessen

Arbetsprocessen med filmerna och texten har varit tuff. Jag har arbetat och knådat fram det budskap som skall utgöra kärnan gestaltningen. Det har varit tufft dels utifrån att skaparen inte har tolkningsföreträde utan man måste tänka på att filmerna kan tolkas på så många olika sätt beroende på vem man är var man kommer ifrån för slags förhållanden. Att komprimera uttrycket till att sticka iväg så lite som möjligt har därför krävt många timmar och ombearbetningar Jag visar ett antal här nedan för att man skall kunna se denna process. Jag har både velat arbeta med ord genom gestaltningen eftersom jag tycker att ordet har en sådan makt i gestaltning men jag har också velat illustrera ordet. Jag har därför arbetat med tre olika ingångar för att gestalta mitt uppdrag.

Reklamfilmen: som på ett snabbt sätt skapar stämning och ger direktiv. 

Animering: som genom orden illustrerar och skapar den berättelse som reklamfilmen gör reklam för.

Text och Second Life identitet: Här illustreras ryggraden och inramningen av min gestaltning. Dessa uttryck har bearbetats om och om igen för att bli så tydliga som de kan.

Att skapa förändring!

Ja vill genom denna gestaltning skapa ur den urkälla allt detta kommer-självbilden och hur denna förstärks med attribut och förutfattade meningar. Jag kommer därför att använda mig av reklam för att marknads föra en hypotetisk produkt. Produkten som förändrar allt och skapar nya förutsättningar och maktskifte. Produkten heter MARK.

Detta har bara varit hur jobbigt som helst. Hade helst inte sett detta jag sett men förstår att jag sett en bråkdel av det många av mina elever kommer att se och har sett. Jag måste därför vara medveten. Ur detta helvete har jag skapat det jag måste om än hypotetiskt. Genom förändring kan jag agera.

Rent tekniskt har jag lärt mig hur mycket som helst. Jag har lärt mig att använda min Avarar kroppsligt riktigt bra och bilderna jag tagit i sekondlife s(som jag också använder i mitt arbete) visar några av de destinationer jag bevistat. Jag gjorde en reklamfilm i IMOVIE där jag byggt upp varumärket MARK. Jag har också gjort en animerad film i Plotagon som stärker varumärket ihop med en mixad annonstext/analys där hela projektet analyseras semiotiskt. Genom allt detta redogör jag för produkt, objektifiering, syfte, motiv och process genom ett genusperspektiv.

Processarbete gestaltningsuppgift 

Vi skulle pröva på att spela i Second life. Vi skulle alla skaffa oss avatarer. Det var ganska länge sedan jag spelade second life och jag hade glömt det mesta märkte jag. Jag fick på nytt lära mig att flyga gå springa prata. Men denna gång lärde jag mig så mycket mer. Jag lärde mig att prata utan att skriva och att hoppa, sitta, åka tåg, dansa skratta och göra gester osv. Helt otroligt. Spännande. Vad som däremot inte var lika spännande var att secondlife verkade ha dött. Sist när jag var i Paris då var det fullt med folk där. Nu var det verkligen inte många avatarer på plats. Det fanns ett slags 1900-tals tema som var svårt att komma ifrån också. Lika så var det i Berlin 1920-tals klädkod annars fick man inte åka med. Märkligt. Riktigt konstigt att begränsa på det viset. Nå det var inte längre lika kul och det trots att jag nu behärskade min avatar bättre än någonsin. 

Mötet uteblev det var som om det självupptagna brytit sönder spelvärlden till klädkoder som inte kunde lösas på annat sätt än att foga sig. Det positiva i detta var att jag fick ett uppslag för den avatar jag iklädde mig. Det var en man och det intressanta var att när jag var denna man kom kvinno-avatarer fram till honom och dansade utmanande frågade om vi inte skulle gå någon annanstans. När min avatar flög upp till månen så satt där ett par och då den manliga avataren såg mig så sa han Fuck off. Super konstigt som om han ägde månen och rättigheter att vara otrevlig och hotfull där till. Super konstigt. Jag bestämde mig för att använda min avatar i min gestaltning så jag byggde upp en story runt honom och här nedan gör jag en semiotisk analys av honom. Jag använder honom sedan i flera uttryck som tillsammans bildar produkten, reklamen, visionen och filmen MARK. Jag bygger upp en förändring i verkligheten genom att använda spelvärlden och spelvärlden förändras genom att jag tar in verkligheten. Allt för jämställdhet i alla världar. Nedan finns prototypen för den kommande produkten och det samlade färdiga uttrycket för min gestaltning.

Rollspel och genussterotyper

Här följer mitt gestaltningsarbete.

https://plotagon.com/23163

Filmen om produkten MARK

Bild av karaktärer i filmen om produkten MARK

. 

Parfymprodukt lanseras inom kort.

Reklam film om hjälten MARK